Det här inlägget gör jag delvis för att Ebba vill att jag ska skriva mer.
Jag sitter i skrivandets stund på första bussen hem mot habo, trött men lycklig efter en underbar kväll/natt/morgon. Jag sov två timmar på jakobs soffa och vaknade precis lagom i tid för att hinna med bussen.
Kvällen började med grill och öl i vänners goda lag på den segerska altanen (vilken ludde senare både pissade och spydde från), och ledde sedan till en asskön natt fylld till bredden av berusade samtal och skojfriskhet. Jag, Ludde och Anton tog det hela steget längre och såg på fyra avsnitt av young ones. Fy helvete vad den serien äger!
Vid ungefär fyra på morgonen slöt vi upp med Jakob, Adam, Ebba och Lisa på balkongen och diskuterade danskar, politik, och allt annat sånt där. Snart efter att Ludvig, Anton och Jakob seglat bort in i drömmarnas land började det ljusna och jag njöt fullkomligt och uppriktigt av solen, utsikten över vättern, fågelsången, de gröna träden och forsens brusande, samtidigt som vi pratade om allt tyngre ämnen. Vilken känsla, vilken morgon!
Vistelsen i den Segerska villan hade inte kunnat bli bättre, och jag känner som så ofta förut, trots allt elände och alla orättvisor i vår värld, en fullkomlig och öppenhjärtad kärlek till livet och allt det har att ge mig!